Författare: Peter Englén

Emotionella snabbisar och ledarskap

hand

Häromdagen hade jag ett väldigt intressant samtal. Det var mitt i en diskussion som egentligen handlade om ledarskap. Men förr eller senare kommer man dock alltid in på det egna ledarskapet. Hur man leder sitt eget liv för att klara utmaningen att leda andra.

En av de stora utmaningarna för många som jag coachar är att få ihop livspusslet med jobb, ansvar, familj och barn. Väldigt många av oss har dessutom en eller flera komplikationer; en slitsam skilsmässa i bagaget, ett sjukt eller särskilt krävande barn, åldrande föräldrar eller något annat som tar mycket energi.

I det här fallet handlade det om ett barn med en kronisk sjukdom som kräver mycket energi och tid från båda föräldrarna, orsakar sömndeprivation och en ständig känsla av att inte räcka till.

En av styrkorna i den här parrelationen har alltid varit att de haft god kommunikation. De har kunnat prata om allt och gett varandra feedback. Vilket ger en väldigt bra grund att stå på.

Risken är dock stor att även de bästa relationerna, under lång och ihållande stress, övergår till ett slags produktionsteam, där hämta, lämna, fixa blir överordnat allt annat. När det undantagsvis dyker upp ett andningshål så önskar man inget hellre än att bara få avskärma sig en liten stund, och sjunka in i ett avsnitt på Netflix, innan man kraschar i soffan.

Att ta en djupare diskussion om mig, dig och oss kanske känns angeläget, men alldeles för krävande. Det skjuts upp till den dagen man får mer tid, den där dagen som aldrig kommer. Men ju längre man väntar, ju mer vänjer man sig av med att prata på riktigt.

Vi hade just talat om vikten av att ge feedback på jobbet och jag frågade min klient om hon gav feedback till sin man. Hon berättade att hon ofta skickade sms och tackade honom om han t ex hade tagit barnen till dagis även om det inte var hans tur.

Vi diskuterade den här situationen en stund. En av nycklarna för att ge bra positiv feedback är att fokusera på det personliga, inte på prestationer. Feedback ska ju också helst avnjutas i personlig kontakt, öga mot öga. Hon var väl medveten om att det vore bra, till och med jätteviktigt för relationen, att komma tillbaka till en mer kommunikativ relation. Inte bara på det personliga planet, utan även för henne som ledare. Hennes man hade hon sedan tidigare definierat som en av de viktigaste i hennes nätverk.

Men hur skulle hon få tid och orka? Som det ser ut nu har de inte tid och möjlighet att ta något längre tillfälle bara för sig själva.

Det var i den diskussionen vi kom fram till begreppet ”emotionella snabbisar”.

Hur stressade vi än är så har vi alltid tid att tala om hur mycket vi uppskattar varandra.  Det tar inte många sekunder att berätta för sin partner hur mycket man uppskattar honom eller henne som förälder. Hur lycklig man är över att ha just hen bredvid sig i de här utmaningarna. Eller berömma hens tålmodighet med dina brister – och berätta hur mycket det betyder.

De här små sakerna kan man fundera på i bilen hem från jobbet. Vad är jag tacksam för? Vad uppskattar jag hos min partner? Vad är det hos hen som gör mig glad. Och så kan man säga det när man lagar mat tillsammans, sitter i soffan bredvid varandra när man försöker hänga med i de sena nyheterna eller vid sängdags. Att kombinera orden med en lätt fysisk kontakt. En smekning på ryggen i köket, en kram eller bara hålla handen stärker de positiva effekterna.

För effekter får det. Stresshormoner kommer att ersättas av lyckohormoner som börjar skölja genom kroppen. Vi knyter närmare band till varandra och vi kommer att känna ett behagligt fokus. I kombination med några djupa in- och utandningar och ett par axlar som tillåts sjunka ner så kommer kroppen att ges chans till återhämtning.

Det här fokuset tar man också med sig in i sitt ledarskap.

Och vem vet. Kanske några emotionella snabbisar kommer att sätta igång andra aktiviteter man inte haft tid och ork till så mycket som man önskat.

Peter Englén är teamcoach på BestTeam

Teamcoachning mot stress

13-standig-tillganglighet-okar-e-stressen

Stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 73 procent mellan 2012 och 2015 och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. De som drabbas värst är personer mitt i livet, 30-39 år, när de förväntas vara som mest högproduktiva. Fler kvinnor än män är sjukskrivna.

Det här är problematiskt och dyrt såväl för samhället, företagen och individerna.

Nyligen publicerade DN en mycket informativ 2-minutsers video om vad som händer i hjärnan när man blir utsatt för långvarig stress. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-har-hander-i-hjarnan-vid-stress/ . De visar hur hjärnan skadas och krymper av stressen.  De avslutar med rekommendationer om regelbunden träning och mindfulness för att hela en skadad hjärna.

Men stress på jobbet är inte ett individproblem. Stressproblemet måste lösas innan det gått så långt som till sjukskrivningar och rehabilitering. Ett bra team och en stödjande kultur i företaget (och i de nära relationerna) gör det möjligt att både fixa stressen och prestera på en högre nivå.

Med teamcochning tränar vi arbetsgrupper att arbeta smart, hållbart och produktivt. Vi  coachar teamen att skapa bl.a. delaktighet, engagemang och konstruktiv samverkan – grundförutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Tänk om man la ner mer pengar och resurser på teamcochning ute i företagen, vad mycket pengar man skulle spara på sjukskrivningar.

 

Peter Englén är teamcoach på BestTeam

Effektiva beslutsmodeller för högpresterande team.

hjarta2

När vi jobbar med ledningsgrupper och styrelser så ber vi ofta gruppen att svara på frågorna; Varför finns ni till och vad är de viktigaste uppgifter ni har som team?

Varje grupp svarar lite olika, men ett svar finns alltid med: Vi ska fatta beslut.

Vi frågar då hur deras beslutsprocess ser ut, hur de dokumenterar beslutsprocessen och hur de säkerställer ett lärande för ett kontinuerligt utveckla sitt beslutsfattande.

Förvånansvärt få ledningsgrupper kan svara tillfredsställande på den frågan. De flesta beslut fattas av gammal vana, oreflekterat och på samma sätt hela tiden.

Problemet är att vi alltför ofta tror att det är ganska enkelt att fatta beslut och att vi förutsätter att vi vet hur man ska göra i teamet. Vi förutsätter också ofta att gruppen automatiskt fattar bättre beslut än enskilda individer, vilket bara är sant under vissa förutsättningar.

För att skapa en bra modell för beslutsfattande behöver man vara medveten om hur hjärnan fungerar när vi fattar beslut, vilka fällor som finns och hur vi undviker dem.

Vi fungerar olika som individer när vi ska fatta beslut och vissa beslutstyper litar mer på instinkten, andra på intellektet. Det speglar också de två separata system som vi använder när vi processar beslut, det emotionella och det rationella beslutssystemet, som aktiverar olika delar i vår hjärna.

Psykologen Daniel Kahneman, som belönades med Nobelriset i ekonomi för sina rön om beslutsfällor och som har skrivit bästsäljaren ”Tänka, snabbt och långsamt”, talar om två olika tankesystem. System 1 som inte kan stängas av, där alla intryck bearbetas oupphörligt och ur detta virrvarr skapas mönster och meningsfulla berättelser, helt utan ansträngning, också där ingenting finns att se mer än slumpen. System 2, däremot, begriper statistik och är mer benäget för tvivel än tro, men kräver i gengäld både tid och medveten ansträngning för att fungera. Därför är detta djupare tänkande ofta avstängt.

Tricket med att skapa en bra beslutsprocess är att utnyttja båda dessa system och lära sig i vilka situationer man har störst nytta av respektive system. Det gäller också att vara medveten om de vanligaste beslutsfällorna som hjärnan lurar oss med – huvudsakligen för att den vill spara energi och för att ”arbetsminnet” inte kan hantera komplexa situationer med mer än 3-4 variabler. Det emotionella systemet, som är snabbare än det rationella, har också en massa inprogrammerade värderingar och funktioner som var oerhört viktiga för ett par tusen år sedan, men som kan vara väldigt vilseledande när vi ska fatta beslut i dagens styrelserum. Exempel här är hur vi övervärderar data som upprepas ofta, vare sig de är sanna eller inte, hur vi värderar möjliga förluster mycket högre än möjliga vinster och hur vi automatiskt söker efter fakta som stödjer beslut som vi, medvetet eller omedvetet, redan tagit.

För att ett beslut ska bli bättre genom att processas i grupp krävs vissa egenskaper i teamet. Det finns stor risk för grupptänkande om en grupp är alltför homogen, eller om man har en mycket dominant ledare. En grupp där medlemmarna uppmuntras till oberoende och olikheter värderas högt fattar oftast mycket bättre beslut. Grupper med ledare som lyfter fram konflikterna som finns i teamet fattar också smartare beslut.

Omgivande faktorer har också förvånansvärt stor betydelse för hur vi tar beslut, och en bra beslutsprocess inbegriper hur man skapar de bästa förutsättningarna för bra beslut. Stress, låg blodsockerhalt, hur många beslut vi fattat redan den dagen påverkar vår beslutsförmåga mycket mer än de flesta av oss vill erkänna. Det finns otaliga beskrivningar och experiment som visar hur katastrofalt illa vi fattar beslut när stress, utmattning och blodsockerhalt får vårt rationella och emotionella beslutssystem att haverera.

Varje team behöver hitta sin egen beslutsprocess, men en bra enkel modell att utgå ifrån är Pelle Tornells RUTIN-metod*. Fördelen med den är att den använder hela hjärnans kapacitet under beslutsfattandet och utgår från att vi behöver utnyttja både det emotionella och det rationella beslutssystemet för att fatta bra beslut.

Kortfattat kan modellen beskrivas så här:

  1. R. Först skapar teamet en gemensam bild av Resultatet av beslutet så att man får en stark emotionell bild av vad som ska uppnås. Det ger både klarhet och känslomässigt engagemang i beslutet.
  2. U. Sedan samlar man in Underlaget för beslutet. Här gäller det att vara objektiv både i sökandet och värderingen av informationen.
  3. T. I nästa steg måste man vara medveten om att det är Två system som verkar i samspel. Det är det emotionella systemet som är kreativt och kommer med idéer och förslag, medan det rationella ska utvärdera och se konsekvenser. Finns här några beslutsfällor som vi gått i? Hur mycket ska vi lita på vår magkänsla? Ska jag ignorera en känsla av tveksamhet? Vad är jag, och teamet, för beslutstyp – och vad måste vi särskilt se upp med utifrån det?
  4. I. Därefter är det dags att Ifrågasätta. Det finns olika sätt att uppmuntra ifrågasättande och utforska alternativ i ett team. Men strategiska långsiktiga beslut behöver någon form av ”Djävulens advokat” som ser problem, risker och alternativa lösningar innan man fattar det slutgiltiga beslutet.
  5. N. Sist kommer en check av Närvaron. Att fatta beslut handlar om personligt ansvar. Många gånger beror dåliga gemensamma beslut på att ingen i gruppen tagit personligt ansvar. Ta en stund, under lugna formeroch tänk på beslutet. Hur känns det i hjärtat, magen och hjärnan. Kan du stå för det här beslutet helhjärtat. Om inte, börja om igen tills det känns helt rätt.

 

Hur fungerar det på din arbetsplats? Arbetar ni med en tydlig beslutsprocess som kontinuerligt utvärderas och förbättras? Eller utvärderar ni bara resultatet av era beslut och konstaterar om beslutet varit bra eller dåligt i efterhand?

Antagligen skulle ni kunna förbättra era beslut med ganska små medel.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med att skapa högpresterande team så hör av dig till någon av oss.

Peter Englén

Nya beslutsmodeller med större delaktighet – Intervju med Crister Fritzson, VD SJ

crister-fritzon

Under temat ” Så kan man också göra” kommer vi här på bloggen att presentera intressanta personer och initiativ som vi tycker är värda att lyfta fram ur ett teamperspektiv.

Först ut är SJ:s vd Crister Fritzson och det förändringsarbete han har genomdrivit på SJ för att skapa bättre beslut, öka engagemanget bland personalen och säkra en större delaktighet i beslutsprocessen.

Vi träffar Crister i hans kontor, centralt beläget mitt emot Centralstationen i Stockholm. Vi har bett honom att berätta lite om hur han tänker kring det pågående förändringsarbetet på SJ, och särskilt om det sätt man har valt att decentralisera en hel del beslut från koncernledningen till särskilda beslutsforum.

Han utstrålar ett naturligt lugn, trygghet och engagemang när han berättar om sin syn på hur han och koncernledningen jobbar med kulturen i fokus, och hur de arbetar för att öka engagemanget och ta tillvara den kunskap som finns ute i organisationen.

– ”Det första vi började arbeta med när jag kom till SJ var att förändra kulturen i företaget. Kulturen är det kitt som håller företagets olika beståndsdelar samman. Kulturen är också hur vi som individer och grupp uppträder utåt och i förhållande till varandra.”

Mycket fokus ligger på de enskilda medarbetarna och att utveckla ledarskapet i företaget.

– ”Vi har som ett primärt mål att fördubbla medarbetarnas engagemang de närmaste åren”

Den kanske mest innovativa, och modigaste, reformen som genomförts av den nuvarande ledningen är att delegera ut viktiga beslut till sex tvärfunktionella beslutsforum. I beslutsforumen involveras personer från olika nivåer i organisationen. Det är ett aktivt beslut att bryta hierarkierna och våga lita på den expertis och kunskap som finns på olika nivåer i företaget.

Forumen är till för att avlasta koncernledningen och organiseras efter behov. De består av 9-50 personer och ledamöterna tillsätts av koncernledningen. I forumen blandas ledamöter från koncernledningen med chefer ner till nivå tre och experter. Crister som är VD sitter själv med i tre av forumen.

Idag finns beslutsforum för Medarbetare, Partnerskap & Resurser, Samhälle, Kund, Process & Produkt samt Finans.

Forumen har egen beslutsrätt i de frågor som behandlas, bara ärenden som skall gå till styrelsen eller frågor som berör mer än ett forum tas upp på koncernledningen.

Sedan 2013 genomförs också tvärfunktionella dialogmöten där 80-120 medarbetare träffas och diskuterar viktiga frågor. Dialogen mellan de olika verksamhetsområdena stärker nätverkandet och ger medarbetarna möjlighet att koppla ihop de övergripande frågorna och målen med de individuella planerna och personliga målen.

Crister Fritzson berättar och beskriver sitt arbetssätt och sina visioner på samma sätt som han arbetat med organisationen sedan han tillträdde; engagerat, tydligt och pedagogiskt.

Han är tydlig med vart han vill. Samtidigt vet han att förändring tar tid, att man måste gå metodiskt tillväga och justera utmed vägen. Nyckeln är framför allt att skapa ett engagemang bland medarbetarna.

Det har varit väldigt inspirerande att tala med Crister och vi hoppas att hans idéer och tillit till medarbetarna kommer att inspirera många ledare framöver.

Om SJ

SJ är ett bolag helägt av staten, med en omsättning på ca 9 miljarder och 4 200 anställda. 1,9 miljarder delades ut till ägaren 2015. Värdeord är Pålitligt, Enkelt, Mänskligt och Härligt.

Crister Fritzson tillträde som VD 2012.

Peter Englén/Anders Troedsson

BestTeam till Egypten – Ledarskapsprogram för kvinnor i Nordafrika/Mellanöstern

SwedAlex Coloured Logo II

Idag åker jag ner till Alexandria för en två dagars workshop med kvinnliga ledare och entreprenörer från MENA-regionen. Programmet är ett samarbete mellan BestTeam, Goodrelations AB och Svenska Institutet i Alexandria.

Det började för något år sedan när jag var nere i Libanon och föreläste om demokrati och träffade  professionella unga män och kvinnor från MENA-regionen. Jag började fundera på vad jag, och vi från Sverige skulle kunna bidra med för utvecklingen i regionen. Jag har tidigare jobbat med ett stort projekt för kompetensuppbyggnad i norra Irak och kände att det finns så mycket att göra i världen.

Jag kände starkt att en av de viktigaste frågorna vi skulle kunna bidra med är att stärka kvinnliga ledare. Vi är relativt duktiga på det i Sverige, och behovet i regionen är stort. Jag fick också mycket positivt gensvar på idén.

Så jag tog kontakt med Lena Gustafsson, en av författarna till ”Bortom Glastaket” som handlar om 26 svenska kvinnliga ledare och hur de har gjort sina karriärer.

Tillsammans har vi tagit fram ett förslag på ett ledarskapsprogram för kvinnor som inleds nu 11-12 maj i Alexandria. Det kommer 30 kvinnor från 10 länder.

Den här första delen har Svenska Institutet i Alexandria finansierat. Fortsättningen kommer vi att söka finansiering för framöver. Planen är att anordna en utbildning på 4×2 dagar med individuell coaching emellan och sedan göra en bok med kvinnliga förebilder från regionen. Om möjligt vill vi också ta gruppen till Sverige för ett studiebesök. Tanken är också att stärka banden mellan regionen och Sverige/EU.

Ser med stor spänning fram emot de här dagarna och lovar att rapportera därifrån.

Peter Englén

Vad gör du när bara en tredjedel av medarbetarna är engagerade i sitt jobb?

startup-593341_640 (1)

”Världen har en kris vad gäller anställdas engagemang, med allvarliga och potentiellt bestående återverkningar på den globala ekonomin.” Det konstaterar Gallup i en rapport den 7 januari 2016, Gallup har följt engagemanget i amerikanska och internationella bolag sedan 2000.

Endast en knapp tredjedel av de anställda i USA (32{1eda2d464e396a8eefda6b4909dad7fbcba5684f19953df5ad793753ec0d4ea8}), och var åttonde (13{1eda2d464e396a8eefda6b4909dad7fbcba5684f19953df5ad793753ec0d4ea8}) av de anställda globalt, känner engagemang i sitt arbete och sitt företag.

Antingen du väljer ett effektivitets-, produktivitets- eller arbetsmiljöperspektiv på detta är det en katastrof.

Det största problemet är att så få företag ser det uppenbara sambandet mellan produktivitet och engagemang. Men vad kostar det att majoriteten av de anställda saknar engagemang? Och vad skulle det betyda för vinst, produktivitet, kundnöjdhet, arbetsmiljö, m.m. om man kunde öka engagemanget?

Väldigt få personer jobbar idag isolerat, utan är en del av ett team. Det är i teamet vi bygger engagemanget. I ett litet uppstarts- eller serviceföretag kan det vara alla anställda, men i större företag handlar det om projektgruppen, arbetslaget eller avdelningen. De som vi refererar till när någon frågar hur det var på jobbet idag.

Hur man trivs på jobbet påverkas dels av vad företaget gör, visionen, lönestrukturer, ledarskap, incitamentstruktur och en bra arbetsplats.

Men för att skapa engagemang krävs framför allt ett VI, och det är oftast teamet. Hur engagemanget ökar eller minskar beror på:

  1. Tillit
  2. Respekt
  3. Kamratskap
  4. Kommunikation
  5. Konstruktiv samverkan
  6. Värdesättande av mångfald
  7. Optimism

Ändå adresserar vi ofta engagemangsproblematiken antingen från ett individperspektiv (medarbetarsamtal), eller från ett strukturperspektiv (företagets vision).

Att satsa på strukturerad teamutveckling, med fokus på att mäta och utveckla både teamets produktivitets- och engagemangsfaktorer, och bygga en engagerande företagskultur är den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa mer attraktiva, effektivare och roligare arbetsplatser.

Vill du veta mer om hur vi på ett systematiskt sätt, med en internationellt beprövad metod, i snitt ökar teams engagemang och produktivitet med 20 procent så hör av dig till någon av oss på BestTeam.

Peter Englén är Team- och ledarskapscoach

Produktivitet och tillit

Bloggbild tillit

Jag läste nyligen att på den genomsnittliga arbetsplatsen så är det 20 procent av personerna som gör 80 procent av jobbet. Min första reaktion var att det verkade väldigt överdrivet. Vilken organisation, eller chef, tolererar en sådan ineffektivitet i resursutnyttjandet. Men sedan tänkte jag efter en gång till, gick tillbaka till de organisationer jag arbetat i och med, och insåg att det stämde oroväckande väl.

Fortsätt läsa

Är den genomsnittlige chefen tokig?

drink-coffee-do-stupid-things-fasterEn definition av tokig är att man gör om exakt samma sak gång på gång, och förväntar sig olika resultat.

Jag vågar sticka ut hakan här och påstår att, i enlighet med den definitionen, förvånansvärt många chefer är tokiga.

Majoriteten säger sig ha för lite tid för strategiskt utvecklingsarbete, undviker att avsätta prioriterad tid för detta, men tror att det ska bli bättre ändå. Tokigt!

De flesta tycker illa om konflikter, och trycker därför ner motsättningar, meningsskiljaktigheter och personliga motsättningar i sina team. Det leder aldrig till att konflikterna försvinner, de ligger i stället där och försurar teamarbetet. Ändå gör man samma sak gång på gång. Tokigt!

Många ledarteam lägger oproportionerligt mycket tid på att formulera mål- och policydokument, i relation till hur mycket tid de borde lägga på att arbeta med HUR ledarteamet, och hela organisationen, bäst arbetar tillsammans för att uppnå målen.

I en studie gjord på 23.000 nyckelpersoner i amerikanska bolag konstaterades att endast trettiosju procent upplevde att det var tydligt för dem vad deras organisation försökte uppnå, och varför. Tjugo procent upplevde ett engagemang för gruppens och organisationens mål. Lika många upplevde en tydlig koppling mellan gruppens och organisationens mål och ens egna arbetsuppgifter. Och kanske värst av allt, bara tretton procent upplevde tillitsfulla, samarbetsorienterade relationer till andra grupper och avdelningar inom organisationen.

Översatt till fotbollstermer skulle det innebära att sju av de elva spelarna i laget är osäkra på vilket håll de ska spela åt. Bara två av de elva skulle faktiskt bry sig om det, och bara två av elva vet på vilken position de spelar, och vad de förväntas göra. Dessutom skulle alla utom två, på ett eller annat sätt, tävla mot sina egna medspelare, snarare än mot motståndarna.

Vad ska man dra för slutsatser av detta. Det tokiga vore ju att skriva ännu mer mål och policydokument! Ändå är det just det den genomsnittliga ledningsgruppen gör.

Det kloka för en fotbollscoach, eller företagsledning, är ju givetvis att skapa ett fungerande team och arbeta på hur man jobbar tillsammans, och hur målen kan integreras i teamarbetet för att få spelarna att äga målen tillsammans.

På vilket sätt är du tokig? Vad är det du gör som chef om och om igen och hoppas på ett bättre resultat, ett mer spännande produktivt möte, en mer effektiv medarbetare eller en bättre rekrytering.

Enda sättet att inte vara tokig, enligt den här definitionen, är att inte göra samma sak om och om igen. Pröva något nytt.

Det går ju också att sänka sina ambitioner och inte förvänta sig någonting, men det är tokigt det med om man vill fortsätta att var chef.

Peter Englén

Teamutvecklare, coach och managementkonsult

Vill du veta mer om hur vi jobbar med teamutveckling så titta in på www.bestteam.se

 

Utnyttja mångfalden i styrelsen

gavel0

 

 

 

 

 

Rune Brandinger, svensk styrelsenestor[1] och näringslivsprofil, har skrivit en lysande bok om vikten av ett bra valberedningsarbete för bolagsstyrelser. Det är både en handbok och en tydlig uppmaning att ta valberedningens arbete på allvar. http://www.svd.se/algjakt-spelar-storre-roll-an-kompetens. Rune Brandinger har varit ledamot i mer än 80 styrelser, bl a tio år i Nordeas koncernstyrelse.

Han poängterar i sin bok vikten av att få en balanserad styrelse med kompletterande kompetenser, olika läggning och olika sätt att tänka och angripa problem. ”I en framgångsrik styrelse ska ledamöterna kunna kombinera hög integritet och handlingskraft med nyfikenhet och frihet från prestige. Då ökar förutsättningarna för att företaget ska växa och bli lönsamt. Valberedning är därför inte bara nyckeln till en bra styrelse utan också till ett bra företag”.

Men sammansättningen och tillsättningen av en diversifierad styrelse är förstås bara halva arbetet. Det gäller att få alla olika kompetenser och personligheter att arbeta ihop, att få en fungerande gruppdynamik.

Han uttrycker det så här: ”Kärnan i all gruppdynamik är att gruppen presterar mycket bättre än gruppmedlemmarna var för sig. Det beror på att i en bra grupp lyssnar man nyfiket på varandra, tar till sig, exponerar det de hört mot de egna värderingarna och erfarenheterna, och ut kommer något nytt, som är en slags sammansmältning av två tanke- och erfarenhetsvärldar. Att uppleva något sådant är i sig mycket stimulerande och ökar ytterligare engagemanget i gruppen och den samlade kreativiteten – och förmågan att fatta beslut, även utanför ’boxen’.”

Mycket av det arbete som idag läggs ned på att skapa diversifierade, mångkulturella, jämställda och komplementära team, ledningsgrupper och styrelser kan bli slag i luften om man inte på allvar tar sig an uppgiften att verkligen skapa tillit, träna på accepterande av mångfald och konstruktiv samverkan.

Handen på hjärtat, hur mycket tid och resurser lägger du på att förbättra gruppdynamiken i din egen styrelse? Eller tror du att det löser sig av sig självt?

(Rune Brandingers bok går att beställa genom Styrelsekademien. http://www.styrelseakademien.se/web/page.aspx?refid=456 )

Peter Englén

BestTeam arbetar med att utveckla kulturer i styrelser, ledningsgrupper och nyckelteam genom en systematiskt, beprövad och mätbar process.

[1] Nestor var i grekisk mytologi kung i Pylos, son till Neleus och Chloris, och är en av de mer framträdande bifigurerna i både Iliaden och Odysséen. Nestor är en av de få personer som Homeros beskriver i entydigt positiva ordalag. Nestor beskrivs som en vältalig, vis och vördnadsbjudande åldring. (Källa Wikipedia)

Teamcoaching ett svar på chefernas största utmaningar

rafting-421132_1280

Tidningen Chef har i oktobernumret låtit sin expertpanel lista chefens 6 största utmaningar i höst. (http://chef.se/chefens-6-storsta-utmaningar-i-host)

Det är spännande läsning. Panelen börjar med att konstaterar att den nya generationen medarbetare har lättare för att samarbeta och är betydligt mer opåverkade av auktoriteter. Den nya generationen vill också ha mening i sitt jobb och motiveras mer av personlig utveckling än pengar.

De slår också fast att värderingsstyrda bolag är en självklarhet i dag. Men det räcker inte. I framtiden måste man också ha ett uttalat syfte, en djupare mening varför man existerar.

”Framtidens organisationer finns redan. Spotify är en framtidsorganisation och Netflix och King och Netlight Consulting här i Sverige. De är helt annorlunda i sitt ledarskap. De är agila, de är visionsdrivna, de är teambaserade och otroligt mycket mer snabbrörliga”, säger Henrik Martin Samtidigt menar han att endast en procent av organisationerna i Sverige är uppbyggda på det sättet. Och de som inte arbetar så riskerar att gå en dyster framtid till mötes.

En annan trend som börjar visa sig är att mellancheferna försvinner och i stället kommer mer medarbetarstyrda organisationer.

De konstaterar också att det blir allt viktigare att vara gillad av sina medarbetare för att få dem med sig.

Men hur ska de här förändringarna få genomslag i företagen, i ledarskapet? Hur får man tid, kunskap och ork som chef att genomdriva de nödvändiga förändringarna?

Allt det de beskriver handlar om hur man skapar en kultur i företaget. Det tar tid och engagemang. Det görs inte på en kafferast, och det måste göras från toppen och ner i organisationen.

Nyckelorden är teambaserade visionsdrivna företag och engagerade medarbetare.

Vill man sätta en sådan kultur är teamcoaching ett beprövat sätt att jobba, som ger mätbara resultat. Genom teamcoaching utvecklas lednings- och nyckelteam snabbt till kulturbärare som influerar hela organisationen, skapar engagemang och högpresterande företag.

Ett team har sitt eget liv. Ett team är en organisk enhet med styrkor och brister, sina egna visioner och mål, uttalade och outtalade regler, vanor och ovanor, inre konflikter och en egen energi. I teamcoachingen mäter och jobbar man med vad som händer i teamet, och det som händer mellan teammedlemmarna.

Med högre tillit, värdesättande av mångfald, förbättrad kommunikation, teamledarskap, tydliga ansvar och roller, visioner och konstruktiv samverkan i ledningsgruppen kommer både produktivitet och engagemang att öka i hela företaget.

Vi på BestTeam berättar gärna om hur vi gör för att levererar mätbara förbättringar och skapa en högpresterande kultur.

Läs också gärna min tidigare bloggpost om vikten av meningsfullhet https://www.bestteam.se/oversikt/meningsfullhet-ar-underskattat

Peter Englén

Teamcoach och managementkonsult

© BestTeam. All rights reserved.